/.../Jag vet att jag inte vill ha barn och har vetat det sedan jag var 13 år gammal. För mig personligen finns för många nackdelar. Jag är inte menad att ha barn. Jag är inte redo att lägga ner den tiden eller den eventuella hälsan./.../ - JagSeptember 2017
Efter en ombokning fick jag en ny tid hos en kvinnlig gynekolog och fick göra den grundläggande undersökningen som måste göras innan en skickas vidare till kirurgen (patientavgift 200kr). Jag fick då, med gynekologen som vittne, skriva under det papper som Socialstyrelsen kräver att en skriver under efter att ha blivit delgiven informationen om att ingreppet är permanent. Ingreppet i sig är titthålskirurgi; ett hål i naveln och ett i livmodershöjd. Under narkos klämmer de åt äggledarna och bränner av dem, klart!
När jag fick min undersökningstid så började jag så klart vela i tankarna (typiskt) och undrade om jag verkligen gör det rätta. Jag blev nervös och kände mig tvungen att diskutera det hela med vänner. Men när jag satt i undersökningsrummet idag så kände jag inget annat än beslutsamhet och nu såhär precis efteråt är jag så lättad att jag bara vill gråta.
Jag kommer att få min sterilisering. Någonstans inne i hjärnan var jag totalt övertygad om att de skulle neka mig det pga vanföreställningen att "alla med livmoder vill ha barn".
Alla är inte ämnade att vara föräldrar.
Att föda barn gör inte personer med livmoder mer fullständiga som människor.
Inom tre månader (vårdgaranti) kommer jag att få en kallelse till kirurgen.
No comments:
Post a Comment