Har ni någonsin tänkt på hur mycket skit Kristen Stewart får för att hon inte ler särskilt ofta på röda mattan? Tänk sedan på hur mycket skit Anne Hathaway får för att hon nästan alltid ler. Stewart får veta att hon är en miserabel och känslokall kossa medan Hathaway får höra att hon har ett irriterande ansikte (med diverse följande våldshot i båda fallen). Men lyssna här, det är helt oviktigt att jag inte tycker att Stewart är en duktig skådespelerska eller att jag tycker att hon väljer många helt värdelösa projekt (t ex Twilight och Snow White and the Huntsman), för på något vis har hon lyckats att skapa sig en karriär och det i sig är något fantastiskt.
Det finns alltså ingen anledning att reducera henne till en klänning med ett leende eller en närvaro som bara finns där för att vara angenäm och bemötande. Men skådespelerskor reduceras alldeles för ofta till just det. Medan skådespelare får höra hur duktiga de är får skådespelerskorna höra vilken vacker klänning de har eller hur bra de lyckats banta ner sig till galan/premiären/whatever. Det är inte det som det handlar om. Visst handlar det om underhållning men här blir kvinnor i sig själva reducerade till underhållningen som de ska stå för 24/7 och inte bara när de jobbar som i fallet med sina manliga kollegor. En del har kallat Stewart otacksam och säger att hon faktiskt är
skyldig att le mot fans och media men nej, hon har inga skyldigheter mot någon annan än sig själv för hon har själv kämpat sig till den karriär hon har.
En ska tydligen le, men inte för mycket eller ofta för då kan inte folk ta en på allvar. Jag får ofta höra att jag ser sur ut och några gånger har folk (främlingar!) till och med
uppmanat mig att le. Men nej. Jag tar mig hellre rätten att inte vara vän och angenäm för alla andra om jag inte känner att jag vill göra just det. På jobbet till exempel. För att det råkar vara en del av mitt jobb att vara angenäm och bemötande. Utanför det finns inte mycket skyldigheter att le.
Det handlar i botten om uppmärksamhet. Kvinnor ska tydligen söka uppmärksamhet, men
rätt uppmärksamhet så klart, och vara väldigt tacksamma och lyckliga när de får den. Om kvinnor inte gör som de blir tillsagda - ler, poserar och gör sig attraktiva - så förtjänar de de smädelser och förolämpningar som följer. För får inte kvinnor uppmärksamhet, och i en cis-hetero-värld betyder det manlig uppmärksamhet, så är kvinnor värdelösa. De finns inte.
Jag trodde fan aldrig att jag skulle försvara Kristen Stewart men hon förtjänar inte allt det ovett hon får stå ut med. Men i och med att jag försvarar henne så försvarar jag också mig själv. Kvinnor behöver varandra. Systraskap.
Stötta. Respektera. Välkomna. Bli vän med. Samverka.
